Kolesterolkliniken

Kunskap & råd

Upptäck expertråd, praktiska tips och inspiration för en hälsosammare livsstil. Allt du behöver för att ta kontroll över din hälsa.

Alla artiklar

Visar 1–12 av 56

frukost

Behöver man fasta före kolesterolprov?

Nej, de flesta behöver inte fasta inför ett kolesterolprov. Sedan 2016 rekommenderar europeiska expertorganisationer inom blodfetter och laboratoriemedicin att blodfetter som regel analyseras utan föregående fasta. En vanlig måltid påverkar totalkolesterol, LDL och HDL endast marginellt, medan triglyceriderna ökar måttligt. Ett prov som tas efter frukost kan dessutom ge en bättre bild av hur blodfetterna ser ut under större delen av dygnet. I vissa situationer kan fasta ändå behövas, exempelvis om triglyceriderna är mycket höga eller om blodprovet även innehåller analyser som kräver fasta, såsom fastande blodsocker. Följ därför alltid de instruktioner du fått inför just din provtagning.

lchf

Mättat fett och kolesterol: smör, kokosfett och LCHF

Mättat fett är den del av kosten som höjer LDL-kolesterolet mest. Det finns framför allt i smör, grädde, ost, feta kött- och charkprodukter, kokosfett och palmolja. När mättat fett byts mot omättat fett från till exempel rapsolja, olivolja, nötter och fisk sjunker LDL, och i studier minskar risken för hjärt-kärlhändelser. Vad fettet ersätts med spelar stor roll: att byta mot vitt bröd och socker ger liten eller ingen nytta. Kokosfett höjer LDL mer än flytande vegetabiliska oljor. På en lågkolhydratkost med mycket mättat fett sjunker ofta vikten och triglyceriderna, men hos en del stiger LDL kraftigt. Därför är det klokt att mäta sina blodfetter om man äter så.

hjärta

Högt kolesterol: finns det symtom?

Högt kolesterol ger i de allra flesta fall inga symtom alls. Man känner sig inte trött, får inte huvudvärk och märker ingenting i vardagen. Det enda sättet att veta om kolesterolet är högt är att ta ett blodprov. Hos en mindre andel kan synliga tecken förekomma, som gulaktiga fettinlagringar runt ögonlocken, en vit ring runt hornhinnan eller förtjockade senor. Det är oftast först när åderförfettningen har pågått i många år som besvär uppstår, till exempel bröstsmärta vid ansträngning eller smärta i benen vid gång. Då är det inte kolesterolet som ger symtom, utan skadan det har bidragit till.

fönster

Fönstertittarsjuka, ABI och vad det säger om hjärtat

Fönstertittarsjuka, eller claudicatio intermittens, innebär att man får smärta, kramp eller trötthet i benen när man går, oftast i vaderna, och att besvären försvinner efter några minuters vila. Orsaken är vanligtvis åderförfettning som har gjort benens pulsådror trängre. När musklerna arbetar ökar behovet av blod och syre, men det förträngda kärlet kan inte öka blodflödet tillräckligt.

Ägg

Ägg och kolesterol: hur många ägg kan man äta?

Ett ägg innehåller omkring 200 milligram kolesterol, nästan allt i gulan. Ändå påverkar äggen blodets kolesterol förhållandevis lite hos de flesta. Kroppen tillverkar själv det mesta av sitt kolesterol och minskar den egna tillverkningen när mer kommer via maten. Stora studier har inte visat någon ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ungefär ett ägg om dagen hos friska personer. Mättat fett i kosten höjer LDL-kolesterolet mer än kolesterolet i maten gör. Det finns ändå personer som reagerar mer än andra, och vid kraftigt förhöjt kolesterol eller ärftlig blodfettsrubbning kan det finnas skäl att vara mer måttlig.

förkylning

Influensa och hjärtinfarkt

En influensa påverkar mer än luftvägarna. Under veckan efter en bekräftad influensa är risken för hjärtinfarkt omkring sex gånger högre än annars. Även andra luftvägsinfektioner och lunginflammation ökar risken, men i mindre grad. Förklaringen är att infektionen sätter igång en kraftig inflammation, gör blodet mer benäget att levra sig och ökar hjärtats arbete, vilket kan få ett befintligt plack i kranskärlen att brista. Störst är risken för den som redan har åderförfettning, hjärt-kärlsjukdom eller flera riskfaktorer. I en svenskledd studie av personer som nyligen haft hjärtinfarkt minskade influensavaccination risken för död och nya hjärthändelser under det följande året.

Drink

Alkohol och blodfetter: vad händer med kolesterol, triglycerider och hjärtat?

Alkohol påverkar blodfetterna på flera sätt. Det tydligaste är att triglyceriderna stiger, särskilt vid större mängder och hos personer som redan har höga värden. HDL-kolesterolet blir ofta något högre hos den som dricker regelbundet, men det ger inget skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Effekten på LDL-kolesterolet är liten. Alkohol höjer dessutom blodtrycket och ökar risken för förmaksflimmer, och studier som tar hänsyn till felkällor visar ingen skyddande effekt av måttligt drickande. Den som vill förbättra sina blodfetter och sin hjärthälsa har alltså inget att vinna på att dricka, och för den som har höga triglycerider är minskad alkohol ofta en av de mest effektiva åtgärderna.

bakelse

Hur snabbt kan man sänka kolesterolet? Vad som händer vecka för vecka

LDL-kolesterolet kan förändras relativt snabbt när matvanorna ändras. En LDL-partikel finns bara kvar i blodet under några dagar, och efter ungefär två till fyra veckor med en förändrad kost har LDL-värdet vanligtvis ställt in sig på en ny nivå. Hur stor förändringen blir beror både på utgångsvärdet och på vilka förändringar som görs. Enskilda åtgärder sänker oftast LDL med omkring 5–10 procent, medan flera förändringar tillsammans kan ge en minskning på cirka 10–25 procent hos personer som håller fast vid dem. Ett nytt blodprov är meningsfullt tidigast efter fyra veckor och helst efter sex till tolv veckor. För den långsiktiga risken är det dock inte hur snabbt LDL sjunker som är viktigast, utan hur länge nivån kan hållas låg.

cholesterol

Ezetimib: så verkar det, biverkningar och när det används

Ezetimib är ett läkemedel som sänker kolesterolet genom att minska kroppens upptag av kolesterol från tarmen. Som enda behandling sänker det LDL-kolesterolet med omkring 20 procent. När ezetimib kombineras med en statin kan LDL sänkas ytterligare med cirka 20–25 procent. Läkemedlet tas som en tablett en gång om dagen och tolereras av de flesta väl. I kliniska studier har biverkningar förekommit ungefär lika ofta med ezetimib som med placebo. Enligt europeiska riktlinjer används ezetimib framför allt när målet för LDL inte nås med statinbehandling, eller när statin inte kan användas. I en stor studie av personer som nyligen haft hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp minskade ezetimib i kombination med statin risken för nya hjärt-kärlhändelser.

ägg
KolesterolHälsa

Blodfetter: skillnaden mellan kolesterol, triglycerider och lipoproteiner

Blodfetter är ett samlingsbegrepp för de fettämnen som finns och transporteras i blodet, framför allt kolesterol och triglycerider. Eftersom fett inte är vattenlösligt kan det inte transporteras fritt i blodet, utan måste packas tillsammans med proteiner i partiklar som kallas lipoproteiner. Till dessa hör bland annat LDL, HDL, VLDL och lipoprotein(a). När man talar om förhöjda blodfetter syftar man oftast på högt LDL-kolesterol, förhöjda triglycerider eller en kombination av båda. Höga blodfetter ger vanligtvis inga symtom, men är en viktig riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke. De kan enkelt upptäckas genom ett blodprov.

ekorre
KolesterolHälsa

Triglycerider: normalvärden, orsaker till höga nivåer och vad som hjälper

Triglycerider är den vanligaste formen av fett i kroppen och i blodet. De kommer från maten och tillverkas i levern, och de fungerar som energilager. Ett värde under 1,7 mmol/L räknas som normalt. Höga triglycerider är starkt kopplade till övervikt, alkohol, insulinresistens och typ 2-diabetes, och de ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vid mycket höga nivåer finns dessutom risk för akut inflammation i bukspottkörteln. Det goda är att triglycerider oftast är det blodfett som reagerar snabbast på förändrad livsstil.

risk

SCORE2: så beräknas risk för hjärtinfarkt och stroke

SCORE2 är en riskmodell som skattar hur stor risk en person har att drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärt-kärlsjukdom inom tio år. Modellen bygger på fem uppgifter: ålder, kön, rökning, det övre blodtrycket och non-HDL-kolesterol. Den används för personer mellan 40 och 69 år utan känd hjärt-kärlsjukdom, och en särskild version, SCORE2-OP, används från 70 år.