Kolesterolkliniken

Fönstertittarsjuka, ABI och vad det säger om hjärtat

Fönstertittarsjuka, eller claudicatio intermittens, innebär att man får smärta, kramp eller trötthet i benen när man går, oftast i vaderna, och att besvären försvinner efter några minuters vila. Orsaken är vanligtvis åderförfettning som har gjort benens pulsådror trängre. När musklerna arbetar ökar behovet av blod och syre, men det förträngda kärlet kan inte öka blodflödet tillräckligt.

9 november 2026 kl. 23:00
8 min läsning
fönster

Ett enkelt sätt att undersöka om blodflödet är nedsatt är att mäta ankel-arm-index, ABI. Då jämförs blodtrycket vid ankeln med blodtrycket i armen. Ett ABI på 0,90 eller lägre talar för perifer artärsjukdom.

Tillståndet är viktigt att upptäcka av fler skäl än besvären från benen. Åderförfettning i benens kärl är ofta ett tecken på att det också finns förändringar i hjärtats och hjärnans kärl. Personer med perifer artärsjukdom har därför en förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke. Grunden i behandlingen är gångträning, rökstopp och behandling av de riskfaktorer som bidrar till sjukdomen.

Vad är fönstertittarsjuka?

Benämningen fönstertittarsjuka syftar på att personer med tillståndet ofta behöver stanna när de går för att vänta på att smärtan ska försvinna. Det kan se ut som att personen stannar för att titta i ett skyltfönster.

Typiska symtom är:

  • smärta, kramp, tyngdkänsla eller trötthet i vaden, ibland även i låret eller sätet
  • att besvären uppstår efter ungefär samma gångsträcka varje gång
  • att symtomen kommer snabbare vid uppförsbacke eller högre gångtempo
  • att besvären försvinner inom några minuter när man stannar, utan att man behöver sätta sig ner

Besvären uppstår vanligtvis nedanför den plats där blodkärlet är förträngt. En förträngning i en pulsåder i låret leder därför oftast till smärta i vaden.

Varför uppstår fönstertittarsjuka?

När kroppen är i vila räcker blodflödet oftast till även om en pulsåder är förträngd. När musklerna börjar arbeta ökar deras behov av blod och syre kraftigt. Om det förträngda kärlet inte kan öka blodflödet tillräckligt uppstår syrebrist i muskeln, vilket leder till smärta.

När man stannar minskar musklernas behov av blod igen och smärtan försvinner.

Den vanligaste orsaken till förträngningen är åderförfettning. Det är samma sjukdomsprocess som ligger bakom kärlkramp i hjärtat. LDL-kolesterol kan lagras in i kärlväggen och bidra till att plack bildas. Med tiden kan placken göra blodkärlet allt trängre.

De viktigaste riskfaktorerna är:

  • rökning, som är den enskilt starkaste riskfaktorn för åderförfettning i benens kärl
  • diabetes
  • högt LDL-kolesterol och förhöjt lipoprotein(a)
  • högt blodtryck
  • stigande ålder
  • nedsatt njurfunktion

Hur vanligt är det?

Perifer artärsjukdom är vanligare än många tror. I en svensk befolkningsstudie hade omkring 18 procent av personer mellan 60 och 90 år tecken på sjukdomen [1].

De flesta hade dock inte de typiska symtomen. En förklaring är att vissa personer inte går tillräckligt långt eller snabbt för att besvären ska uppstå. Andra har symtom som inte följer den klassiska bilden, exempelvis trötthet eller stelhet i benen.

Hur ställs diagnosen?

Ankel-arm-index, ABI

ABI är en enkel och smärtfri undersökning. Blodtrycket mäts i båda armarna och vid båda anklarna med hjälp av en blodtrycksmanschett och en liten dopplerapparat som registrerar blodflödet.

Det högsta blodtrycket vid ankeln divideras sedan med det högsta blodtrycket i armarna.

Hos en person med normala kärl är blodtrycket vid ankeln ungefär lika högt eller något högre än blodtrycket i armen. Resultatet tolkas enligt följande [2]:

  • 1,00–1,40: normalt
  • 0,91–0,99: gränsvärde
  • 0,90 eller lägre: talar för perifer artärsjukdom. Ju lägre ABI, desto mer uttalad är förträngningen.
  • Över 1,40: kärlen är så stela att de inte går att komprimera med blodtrycksmanschetten. Detta är vanligt bland personer med diabetes och nedsatt njurfunktion. Då mäts i stället blodtrycket i tårna.

Om symtomen tydligt talar för fönstertittarsjuka men ABI är normalt i vila kan undersökningen upprepas efter fysisk ansträngning, exempelvis efter gång på ett löpband. Ett tydligt fall i blodtrycket efter belastning kan då visa att det finns en kärlförträngning.

Europeiska riktlinjer rekommenderar ABI som den första undersökningen vid misstänkt perifer artärsjukdom [2, 3]. Ultraljud kan därefter användas för att lokalisera förträngningen, framför allt om ett kärlingrepp övervägs.

Det kan också finnas andra orsaker

Smärta i benen när man går behöver inte bero på nedsatt blodflöde. Flera andra tillstånd kan ge liknande besvär.

Spinal stenos innebär en förträngning i ryggens nervkanal. Besvären kan då komma även när man står stilla. Smärtan sitter ofta i både lår och vader och blir vanligtvis bättre först när man sätter sig eller böjer sig framåt.

Artros i höft eller knä ger oftast smärta från själva leden. Besvären påverkas av belastningen och kan även variera med väder och aktivitet.

Venösa besvär kan ge tyngdkänsla och svullnad som blir värre under dagen och minskar när benen läggs högt.

Muskel- och senbesvär är ofta kopplade till en viss rörelse, belastning eller överansträngning.

Eftersom flera tillstånd kan ge liknande symtom behövs en läkarbedömning för att fastställa orsaken.

Varför är fönstertittarsjuka kopplad till hjärtat?

Åderförfettning är inte begränsad till ett enskilt kärlområde utan påverkar hela kärlsystemet. Personer som har åderförfettning i benens pulsådror har därför ofta även förändringar i hjärtats kranskärl och halsens pulsådror.

Ett lågt ABI är förknippat med en tydligt ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och död i hjärt-kärlsjukdom, även när andra riskfaktorer har tagits med i bedömningen [4].

Europeiska riktlinjer klassificerar därför personer med perifer artärsjukdom som personer med mycket hög hjärt-kärlrisk [2, 5]. Det innebär att samma strikta behandlingsmål används som efter en hjärtinfarkt. Ett exempel är ett LDL-kolesterol under 1,4 mmol/L och en sänkning med minst 50 procent från utgångsvärdet.

SCORE2 är inte avsett för denna grupp, eftersom risken redan är tillräckligt hög för att personen ska klassificeras som mycket högrisk.

Behandling

Gångträning

Strukturerad gångträning är den behandling som har bäst dokumenterad effekt på hur långt personer med fönstertittarsjuka kan gå [2, 3, 6].

Träningen innebär att man går tills smärtan blivit måttlig till ganska stark, därefter vilar tills den går över och sedan börjar gå igen. Ett vanligt upplägg är sammanlagt omkring 30–60 minuters träning tre gånger i veckan under minst tolv veckor.

Gångförmågan förbättras ofta tydligt med denna typ av träning. Effekten är störst när träningen sker under handledning, men även regelbunden egen träning enligt ett strukturerat program kan ge effekt.

Rökstopp

Rökstopp är den viktigaste åtgärden för att minska risken att sjukdomen förvärras. Det minskar också risken för amputation, hjärtinfarkt och stroke.

Behandling av riskfaktorer

Riskfaktorerna behöver behandlas aktivt. Det innebär bland annat:

  • kolesterolsänkande behandling enligt målen för personer med mycket hög hjärt-kärlrisk
  • blodtryck och blodsocker inom rekommenderade målvärden
  • läkemedelsbehandling som minskar risken för blodpropp

Ingrepp

Ballongvidgning eller kirurgisk behandling kan övervägas om besvären är kraftigt begränsande trots träning och medicinsk behandling. Ingrepp kan också behövas om blodflödet till benet är kritiskt nedsatt.

Varningstecken som kräver snabb vård

Vissa symtom kan tyda på allvarlig eller akut nedsättning av blodflödet och kräver snabb medicinsk bedömning:

  • smärta i foten eller tårna i vila, ofta på natten, som lindras när benet hänger ned från sängkanten
  • sår på foten eller tårna som inte läker, eller svart missfärgning
  • plötslig och svår smärta i ett ben som samtidigt blir kallt, blekt och känselnedsatt. Detta kan bero på en akut blodpropp. Ring 112.

Vanliga frågor

Är fönstertittarsjuka farligt?
Själva bensymtomen är ofta stabila och kan förbättras med regelbunden träning. Det allvarliga är att tillståndet är ett tecken på åderförfettning och därmed innebär en ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Därför är det minst lika viktigt att behandla riskfaktorerna som att behandla besvären från benen.

Ska jag sluta gå om det gör ont?
Nej. Att fortsätta gå tills smärtan blir måttlig eller ganska stark, vila tills den försvinner och sedan fortsätta gå är själva grunden i gångträningen. Smärtan innebär inte att muskeln skadas.

Vad betyder ett ABI på 0,8?
Det innebär att blodtrycket vid ankeln är 80 procent av blodtrycket i armen. Det talar för en lindrig till måttlig förträngning i benens pulsådror.

Kan man mäta ABI själv?
Nej, inte på ett tillförlitligt sätt. Undersökningen kräver en dopplerapparat och erfarenhet av att utföra och tolka mätningen. Den görs vanligtvis på vårdcentral eller kärlmottagning.

Kan kärlen bli bättre?
Själva placken försvinner vanligtvis inte. Gångträning kan däremot förbättra musklernas förmåga att använda syre, och små nya blodkärl kan utvecklas runt en förträngning. Effektiv behandling av bland annat kolesterol och blodtryck kan dessutom bromsa sjukdomens utveckling.

Har jag fönstertittarsjuka om jag får kramp i vaden på natten?
Vanligtvis inte. Nattliga vadkramper är vanliga och beror oftast på andra orsaker. Smärta i foten i vila som blir bättre när benet hänger ned är däremot ett varningstecken som bör bedömas snabbt.

Referenser

  1. Sigvant B, Wiberg-Hedman K, Bergqvist D, et al. A population-based study of peripheral arterial disease prevalence with special focus on critical limb ischemia and sex differences. J Vasc Surg 2007;45:1185–1191.
  2. Mazzolai L, Teixido-Tura G, Lanzi S, et al. 2024 ESC Guidelines for the management of peripheral arterial and aortic diseases. Eur Heart J 2024;45:3538–3700.
  3. Nordanstig J, Behrendt CA, Baumgartner I, et al. European Society for Vascular Surgery (ESVS) 2024 Clinical Practice Guidelines on the Management of Asymptomatic Lower Limb Peripheral Arterial Disease and Intermittent Claudication. Eur J Vasc Endovasc Surg 2024;67:9–96.
  4. Ankle Brachial Index Collaboration. Ankle brachial index combined with Framingham Risk Score to predict cardiovascular events and mortality: a meta-analysis. JAMA 2008;300:197–208.
  5. Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188.
  6. Exercise therapy for chronic symptomatic peripheral artery disease: a clinical consensus document of the European Society of Cardiology Working Group on Aorta and Peripheral Vascular Diseases. Eur J Vasc Endovasc Surg 2024;67:373–392.

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.

Ta kontroll över din hjärthälsa idag!