Triglycerider: normalvärden, orsaker till höga nivåer och vad som hjälper

Vad är triglycerider?

En triglycerid består av tre fettsyror kopplade till en glycerolmolekyl. Det är så kroppen lagrar fett i fettväven, och det är i den formen fett transporteras i blodet, packat i partiklar som kallas lipoproteiner. Efter en måltid stiger triglyceriderna under några timmar när tarmen skickar ut fett i kylomikroner. Mellan måltider tillverkar levern egna triglyceridrika partiklar, VLDL, av överskottsenergi från kolhydrater, alkohol och fett.

När VLDL-partiklarna lämnat ifrån sig sitt fett till muskler och fettväv omvandlas resterna stegvis till LDL. Triglycerider och kolesterol är alltså inte två separata system utan delar av samma omsättning.

Normalvärden

Triglycerider mäts i mmol/L. Provet tas antingen fastande eller icke-fastande. I Sverige och enligt de europeiska riktlinjerna är icke-fastande prov numera standard vid rutinkontroll, eftersom det speglar det tillstånd blodet befinner sig i större delen av dygnet.

Nivå (icke-fastande)Bedömning

Under 1,7 mmol/L Normal

1,7 till 2,3 Lätt förhöjd, riskfaktor att bedöma tillsammans med övriga värden

2,3 till 10 Måttligt förhöjd, tydlig riskfaktor

Över 10 Kraftigt förhöjd, risk för bukspottkörtelinflammation

Fastevärden ligger i regel något lägre. Vid värden över 5 mmol/L icke-fastande tas vanligtvis ett nytt fastande prov för att bedöma nivån korrekt, eftersom LDL-kolesterolet då inte kan beräknas på vanligt sätt.

Varför stiger triglyceriderna?

Höga triglycerider beror sällan på en enda orsak. De vanligaste faktorerna är:

• Övervikt, särskilt bukfetma. Fettväv runt organen skickar ständigt fettsyror till levern som blir till VLDL.
• Insulinresistens och typ 2-diabetes. Insulin bromsar normalt leverns produktion av triglycerider. När cellerna svarar sämre på insulin släpper bromsen. Höga triglycerider är ofta det första tecknet på insulinresistens, flera år före förhöjt blodsocker.
• Alkohol. Levern prioriterar att bryta ned alkohol och omvandlar samtidigt mer energi till fett. Redan måttliga mängder höjer värdet hos känsliga personer.
• Snabba kolhydrater och socker. Fruktos och läsk är särskilt effektiva på att driva leverns fettproduktion.
• Fysisk inaktivitet. Musklerna är den viktigaste förbrukaren av triglycerider.
• Underfunktion i sköldkörteln, njursjukdom, leversjukdom.
• Vissa läkemedel, till exempel kortison, vissa vätskedrivande, betablockerare, östrogen i tablettform och vissa psykiatriska läkemedel.
• Ärftlighet. Vid familjär kombinerad hyperlipidemi förekommer höga triglycerider tillsammans med högt LDL i släkten. Sällsynta genetiska tillstånd ger mycket höga nivåer redan i barndomen.
• Graviditet ger en normal, övergående stegring.

Triglycerider och hjärt-kärlrisk

Under lång tid diskuterades om triglycerider i sig orsakar åderförfettning eller bara är en markör för andra problem. Genetiska studier från de senaste tio åren, där man jämfört personer som av ärftliga skäl har låga triglycerider livet ut, talar för att triglyceridrika partiklar bidrar direkt till åderförfettning, på liknande sätt som LDL. Partiklarna innehåller nämligen också kolesterol, och det är den samlade mängden kolesterolbärande partiklar som fastnar i kärlväggen. Detta är skälet till att måttet ApoB, som räknar alla sådana partiklar, ger en mer fullständig bild än LDL ensamt när triglyceriderna är höga.

Höga triglycerider uppträder dessutom sällan ensamma. De följs oftast av lågt HDL-kolesterol och små, täta LDL-partiklar, ett mönster som kallas aterogen dyslipidemi och som är typiskt vid metabolt syndrom.

Vad sänker triglyceriderna?

Triglycerider är det blodfett som svarar tydligast på livsstil. Effekterna är dokumenterade i kontrollerade studier:

1. Viktnedgång. 5 till 10 procents viktminskning sänker triglyceriderna med i storleksordningen 20 procent.
2. Mindre alkohol. Hos personer med höga värden är detta ofta den enskilt största åtgärden.
3. Mindre socker och snabba kolhydrater. Byt läsk, juice, vitt bröd och sötsaker mot grönsaker, baljväxter och fullkorn. Fruktos är särskilt viktigt att minska.
4. Mer fysisk aktivitet. Både konditionsträning och styrketräning ökar musklernas fettförbränning. Effekten syns redan efter enstaka pass.
5. Fet fisk och omega-3. Två till tre portioner fet fisk per vecka. Höga doser omega-3 i kapselform sänker triglycerider påtagligt, men effekten på hjärt-kärlhändelser är omdiskuterad och beror på preparat och dos.
6. Behandla bakomliggande orsaker: blodsocker, sköldkörtel, läkemedelsgenomgång.

När livsstilsåtgärder inte räcker och risken är hög finns läkemedelsbehandling. Vilken behandling som är aktuell avgörs individuellt utifrån hela riskbilden, och i första hand är målet att sänka LDL-kolesterolet och ApoB, eftersom det är där den bästa dokumentationen för minskad risk finns.

Vanliga frågor

Måste jag fasta innan triglyceridprovet? Nej, inte vid rutinkontroll. Icke-fastande prov är standard sedan 2016 enligt europeiska rekommendationer. Vid värden över 5 mmol/L tas ofta ett kompletterande fastande prov.

Vad är farligt högt? Över 10 mmol/L ökar risken för akut bukspottkörtelinflammation påtagligt, och nivåer över 20 kräver skyndsam behandling. Måttligt förhöjda värden är inte akut farliga men bidrar till hjärt-kärlrisk över tid.

Kan man ha höga triglycerider och normalt kolesterol? Ja. Det är vanligt vid insulinresistens och bukfetma. Totalkolesterolet kan då se bra ut samtidigt som antalet skadliga partiklar är förhöjt, vilket ApoB avslöjar.

Hur snabbt sjunker värdet? Vid alkoholstopp och kostomläggning ses ofta tydlig effekt inom några veckor. Viktnedgång ger gradvis effekt över månader.

Referenser

1. Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188.
2. Ginsberg HN, Packard CJ, Chapman MJ, et al. Triglyceride-rich lipoproteins and their remnants: metabolic insights, role in atherosclerotic cardiovascular disease, and emerging therapeutic strategies. Eur Heart J 2021;42:4791–4806.
3. Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S, et al. Fasting is not routinely required for determination of a lipid profile: joint consensus statement from EAS and EFLM. Eur Heart J 2016;37:1944–1958.
4. Laufs U, Parhofer KG, Ginsberg HN, Hegele RA. Clinical review on triglycerides. Eur Heart J 2020;41:99–109.
5. 1177 Vårdguiden. Blodprov: Triglycerider.

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Ändra eller avsluta aldrig en pågående behandling utan att först tala med din läkare. Vill du läsa mer om hur vi arbetar med medicinskt innehåll? Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.