Två sorters fett
Kolesterol är en fettliknande molekyl som kroppen behöver för flera viktiga funktioner. Det ingår bland annat i cellmembran och behövs för produktionen av hormoner, exempelvis könshormoner och kortisol, samt D-vitamin och gallsyror. Merparten av kroppens kolesterol tillverkas i levern, medan en mindre del kommer från maten. Kolesterol används inte som energikälla.
Triglycerider fungerar framför allt som kroppens energilager och som transportform för fett. De kommer dels från maten, dels från leverns egen produktion när kroppen har ett överskott av energi. Efter en måltid stiger triglyceridnivåerna tillfälligt.
Både kolesterol och triglycerider är nödvändiga för kroppen. Problemet uppstår när balansen rubbas, exempelvis genom att det finns för många kolesterolbärande partiklar i blodet eller när triglyceridnivåerna är förhöjda under längre tid.
Lipoproteiner: paketen som transporterar fettet
Kolesterol och triglycerider transporteras i blodet inuti lipoproteiner. Det är därför inte enbart mängden fett i blodet som är relevant, utan också vilka partiklar som transporterar det.
LDL transporterar kolesterol från levern ut till kroppens celler. LDL är den viktigaste drivande faktorn bakom åderförfettning, och ett större antal LDL-partiklar innebär att mer kolesterol kan fastna i kärlväggen.
HDL transporterar kolesterol från kroppens vävnader tillbaka till levern. Ett lågt HDL är förknippat med ökad risk, men läkemedelsbehandling som höjer HDL har inte visats minska risken för hjärt-kärlhändelser.
VLDL transporterar framför allt triglycerider från levern till muskler och fettvävnad. När VLDL-partiklarna bryts ned bildas så kallade remnantpartiklar som innehåller kolesterol och kan bidra till utvecklingen av aterosklerotiska plack.
Lipoprotein(a), eller Lp(a), är en LDL-liknande partikel som dessutom innehåller ett extra protein. Nivån är till stor del genetiskt bestämd och påverkas relativt lite av kost och livsstil. Förhöjt Lp(a) är förknippat med ökad risk för bland annat hjärtinfarkt och aortastenos. Eftersom nivån huvudsakligen är genetiskt bestämd räcker det i regel att mäta Lp(a) en gång i livet.
Kylomikroner transporterar fett från tarmen efter en måltid. Hos friska personer är förekomsten normalt kortvarig, medan mycket höga nivåer kan ses vid vissa ovanliga tillstånd.
Ett vanligt missförstånd är att kolesterol och LDL skulle vara samma sak. LDL-kolesterol anger hur mycket kolesterol som finns i LDL-partiklarna. Två personer kan därför ha samma LDL-kolesterol men olika antal LDL-partiklar, eftersom partiklarna kan ha olika storlek.
ApoB kan ge ytterligare information eftersom varje LDL-, VLDL- och Lp(a)-partikel innehåller exakt ett ApoB-protein. Genom att mäta ApoB får man därför ett direkt mått på antalet potentiellt skadliga lipoproteinpartiklar.
Vad mäts i ett blodfettsprov?
Ett vanligt blodfettsprov, ofta kallat lipidstatus, omfattar totalkolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. I dag behöver provet normalt inte tas fastande.
För en vuxen utan andra kända riskfaktorer kan ungefärliga önskvärda nivåer beskrivas så här:
- Totalkolesterol: under 5,0 mmol/L.
- LDL-kolesterol: under 3,0 mmol/L, med lägre målvärden vid förhöjd hjärt-kärlrisk.
- HDL-kolesterol: över 1,0 mmol/L hos män och över 1,2 mmol/L hos kvinnor.
- Triglycerider: under 1,7 mmol/L.
- Non-HDL-kolesterol: under 3,8 mmol/L.
Vid en mer omfattande utredning kan även ApoB och lipoprotein(a) analyseras. Det är också vanligt att kontrollera blodsocker eller HbA1c, eftersom blodfetter och glukosmetabolism ofta hänger samman.
Totalkolesterol ger begränsad information när det bedöms isolerat. Ett totalt kolesterolvärde kan exempelvis ligga inom normalområdet trots att LDL är högt om HDL samtidigt är lågt. Omvänt kan totalkolesterolet vara högt utan att riskbilden är motsvarande hög om HDL är mycket högt.
Vad betyder höga blodfetter?
Förhöjda blodfetter kan se ut på flera olika sätt.
Högt LDL med normala triglycerider är det klassiska mönstret och har ofta en ärftlig komponent. Vid LDL över 5 mmol/L bör familjär hyperkolesterolemi övervägas.
Höga triglycerider tillsammans med lågt HDL ses ofta vid bukfetma, insulinresistens och typ 2-diabetes. LDL-värdet kan då vara normalt, samtidigt som partiklarna kan vara små och många.
Samtidigt högt LDL och höga triglycerider brukar beskrivas som kombinerad hyperlipidemi. Tillståndet kan vara ärftligt och är förknippat med ökad hjärt-kärlrisk.
Förhöjt lipoprotein(a) kan förekomma även när övriga blodfetter ser normala ut. Ett högt Lp(a) kan därmed vara en del av förklaringen till hjärt-kärlsjukdom hos personer som inte har några uppenbara traditionella riskfaktorer.
Höga blodfetter ger normalt inga symtom. I vissa fall kan fettinlagringar uppstå i huden, exempelvis gulaktiga förändringar vid ögonlocken, så kallat xantelasma, eller knölar i senor. De flesta personer med höga blodfetter märker dock ingenting förrän kärlen har hunnit påverkas.
Vad påverkar blodfetterna?
Ärftliga faktorer har stor betydelse för den grundläggande nivån av blodfetter. Därefter påverkas nivåerna av bland annat kost, kroppsvikt, fysisk aktivitet och rökning. Även vissa sjukdomar och läkemedel kan påverka blodfetterna.
Exempel på sjukdomar som kan påverka blodfetterna är sjukdomar i sköldkörtel, njurar och lever samt diabetes. Ålder och klimakteriet är också förknippade med högre LDL-nivåer. Under graviditet stiger blodfetterna tillfälligt.
Kostens betydelse är samtidigt ofta missförstådd. Kolesterol från maten, exempelvis från ägg, påverkar blodets kolesterol relativt lite hos de flesta människor. Mättat fett har större betydelse.
Det är framför allt det samlade kostmönstret som är viktigt. En kost med mycket grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter, olivolja och fisk och mindre mängder processat kött, sötsaker och alkohol kan bidra till en bättre blodfettsprofil.
Hur bedöms risken?
Blodfetterna bedöms inte isolerat. Läkaren väger samman kolesterol- och triglyceridvärden med andra faktorer som ålder, kön, blodtryck, rökning, blodsocker, njurfunktion och ärftlighet.
Riskberäkningar som SCORE2 kan användas som stöd i bedömningen. Den samlade riskbilden påverkar vilket LDL-värde som bör eftersträvas och om livsstilsförändringar kan vara tillräckliga eller om läkemedelsbehandling bör övervägas.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan blodfetter och kolesterol?
Kolesterol är ett av flera olika blodfetter. Begreppet blodfetter omfattar även triglycerider och de lipoproteiner som transporterar fettämnena i blodet.
Kan man känna att man har höga blodfetter?
Nej. Förhöjda blodfetter ger vanligtvis inga symtom. Det enda sättet att upptäcka dem är genom ett blodprov.
Hur ofta bör man kontrollera blodfetterna?
Blodfetterna bör kontrolleras åtminstone någon gång under vuxenlivet, gärna omkring 40 års ålder. Vid ärftlighet för höga blodfetter eller tidig hjärt-kärlsjukdom kan kontroll vara motiverad tidigare. Vid förhöjda värden eller pågående behandling följs blodfetterna vanligtvis regelbundet, ofta årligen. Lipoprotein(a) behöver normalt bara mätas en gång i livet.
Vad är non-HDL-kolesterol?
Non-HDL-kolesterol beräknas som totalkolesterol minus HDL-kolesterol. Det motsvarar därmed kolesterolet som finns i de lipoproteiner som kan bidra till åderförfettning. Måttet är enkelt att använda och kan vara särskilt användbart när triglyceriderna är förhöjda.
Referenser
- Mach F, Baigent C, Catapano AL, et al. 2019 ESC/EAS Guidelines for the management of dyslipidaemias. Eur Heart J 2020;41:111–188.
- Ference BA, Ginsberg HN, Graham I, et al. Low-density lipoproteins cause atherosclerotic cardiovascular disease. Eur Heart J 2017;38:2459–2472.
- Kronenberg F, Mora S, Stroes ESG, et al. Lipoprotein(a) in atherosclerotic cardiovascular disease and aortic stenosis: a European Atherosclerosis Society consensus statement. Eur Heart J 2022;43:3925–3946.
- Nordestgaard BG, Langsted A, Mora S, et al. Fasting is not routinely required for determination of a lipid profile. Eur Heart J 2016;37:1944–1958.
- Livsmedelsverket. Råd om bra matvanor.
- 1177 Vårdguiden. Höga blodfetter.
Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Vill du läsa mer om hur vi arbetar med medicinskt innehåll? Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.