Kolesterolkliniken

Alkohol och blodfetter: vad händer med kolesterol, triglycerider och hjärtat?

Alkohol påverkar blodfetterna på flera sätt. Det tydligaste är att triglyceriderna stiger, särskilt vid större mängder och hos personer som redan har höga värden. HDL-kolesterolet blir ofta något högre hos den som dricker regelbundet, men det ger inget skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Effekten på LDL-kolesterolet är liten. Alkohol höjer dessutom blodtrycket och ökar risken för förmaksflimmer, och studier som tar hänsyn till felkällor visar ingen skyddande effekt av måttligt drickande. Den som vill förbättra sina blodfetter och sin hjärthälsa har alltså inget att vinna på att dricka, och för den som har höga triglycerider är minskad alkohol ofta en av de mest effektiva åtgärderna.

27 oktober 2026 kl. 23:00
5 min läsning
Drink


Så påverkar alkohol blodfetterna

Triglycerider När levern bryter ned alkohol förändras dess fettomsättning. Mindre fett förbränns och mer fett byggs upp och skickas ut i blodet i form av triglyceridrika partiklar. Triglyceriderna stiger därför både timmarna efter ett glas och, vid regelbundet drickande, som en bestående förhöjning [1].

Effekten är störst hos dem som redan har höga triglycerider, övervikt, insulinresistens eller typ 2-diabetes. Hos personer med ärftligt mycket höga triglycerider kan alkohol bidra till nivåer som ökar risken för inflammation i bukspottkörteln [1].

HDL-kolesterol Regelbundet drickande är förknippat med något högre HDL. Länge tolkades det som en förklaring till att måttliga drickare såg ut att ha lägre risk för hjärtinfarkt. Men att höja HDL skyddar inte i sig mot hjärt-kärlsjukdom, vilket har visats både i läkemedelsstudier och i genetiska studier. Ett HDL som höjts av alkohol är därför inget tecken på bättre hjärthälsa.

LDL-kolesterol Alkohol påverkar LDL förhållandevis lite. Det är framför allt triglyceriderna och blodtrycket som påverkas.

Levervärden Alkohol är en av de vanligaste orsakerna till förhöjda levervärden som ALAT och GT, och till fettlever. Fettlever och höga triglycerider hänger ofta ihop.

Skyddar ett glas rödvin hjärtat?

Under många år visade befolkningsstudier att personer som drack måttligt hade lägre risk för hjärtinfarkt än både de som inte drack alls och de som drack mycket. Den så kallade J-kurvan fick stort genomslag, och rödvin framhölls särskilt.

Senare forskning har förklarat en stor del av sambandet med felkällor:

  • Gruppen som inte dricker innehåller många som slutat på grund av sjukdom, och därför har en högre risk från början.
  • Måttliga drickare har i genomsnitt högre inkomst, bättre kost och fler andra hälsosamma vanor.

Studier som använder genetiska varianter som påverkar hur mycket alkohol man tål och dricker, så kallad mendelsk randomisering, undviker många av de felkällorna. De visar ingen skyddande effekt av måttligt drickande. Risken för hjärt-kärlsjukdom stiger i stället med mängden alkohol, även vid låga nivåer [2, 3].

Ämnet resveratrol, som ofta lyfts fram i rödvin, finns i så små mängder att det inte har någon dokumenterad betydelse för hjärtat.

Blodtryck och förmaksflimmer

Alkohol höjer blodtrycket, och effekten ökar med mängden. Att minska ett högt intag sänker blodtrycket inom några veckor [4].

Alkohol ökar också risken för förmaksflimmer, den vanligaste rubbningen av hjärtrytmen. Risken ökar redan vid måttligt regelbundet drickande, och episoder kan utlösas av ett enstaka större intag. I en studie av personer med återkommande förmaksflimmer minskade episoderna tydligt hos dem som slutade dricka [5].

Hur mycket är för mycket?

Socialstyrelsens riktlinjer anger att vården bör erbjuda stöd till den som dricker 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer vid ett tillfälle en gång i månaden eller oftare. Gränserna är desamma för kvinnor och män [6].

Ett standardglas innehåller 12 gram alkohol, vilket motsvarar ungefär:

  • 33 cl starköl
  • 10 till 12 cl vin
  • 4 cl sprit

Gränserna är inte nivåer där alkohol är ofarligt. De markerar var riskerna blir tydligt förhöjda. För den som har höga triglycerider, högt blodtryck, fettlever eller förmaksflimmer kan även mindre mängder spela roll.

Vad händer om man drar ned?

  • Triglyceriderna sjunker ofta tydligt redan efter några veckor. Hos den som dricker mycket kan minskningen bli större än med någon annan enskild åtgärd.
  • Blodtrycket sjunker inom några veckor, mest hos dem som drack mest.
  • Levervärdena förbättras ofta inom en till två månader.
  • Vikten påverkas också. Alkohol innehåller mycket energi, och en flaska vin motsvarar ungefär en måltid.

En alkoholfri månad, till exempel i januari, kan vara ett sätt att se hur kroppen och värdena påverkas.

Inför provtagning

Alkohol dagen före ett blodprov kan höja triglyceriderna och påverka levervärdena. För ett rättvisande provsvar är det bra att avstå från alkohol dagen före provtagningen.

Vanliga frågor

Höjer alkohol kolesterolet? Alkohol höjer framför allt triglyceriderna. HDL blir ofta något högre, men det skyddar inte hjärtat. LDL påverkas lite.

Är rödvin bra för hjärtat? Nej. Studier som tar hänsyn till felkällor visar ingen skyddande effekt av alkohol, oavsett dryck.

Jag har högt HDL och dricker vin. Är det bra? Ett högt HDL som hänger ihop med alkohol säger inget om skydd mot hjärt-kärlsjukdom. Risken bedöms framför allt utifrån LDL, ApoB, blodtryck och övriga riskfaktorer.

Hur snabbt sjunker triglyceriderna om jag slutar dricka? Ofta inom några veckor. Ett nytt prov efter sex till tolv veckor ger en bra bild av effekten.

Spelar det någon roll vad jag dricker? Det är mängden alkohol som avgör. Söta drinkar och öl bidrar dessutom med socker och energi, som också höjer triglyceriderna.

Ska jag undvika alkohol före blodprovet? Ja, gärna dagen före. Alkohol kan tillfälligt höja triglyceriderna och påverka levervärdena.

Referenser

  1. Klop B, do Rego AT, Cabezas MC. Alcohol and plasma triglycerides. Curr Opin Lipidol 2013;24:321–326.
  2. Holmes MV, Dale CE, Zuccolo L, et al. Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data. BMJ 2014;349:g4164.
  3. Biddinger KJ, Emdin CA, Haas ME, et al. Association of habitual alcohol intake with risk of cardiovascular disease. JAMA Netw Open 2022;5:e223849.
  4. Roerecke M, Kaczorowski J, Tobe SW, et al. The effect of a reduction in alcohol consumption on blood pressure: a systematic review and meta-analysis. Lancet Public Health 2017;2:e108–e120.
  5. Voskoboinik A, Kalman JM, De Silva A, et al. Alcohol abstinence in drinkers with atrial fibrillation. N Engl J Med 2020;382:20–28.
  6. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen; 2024.

Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.


Ta kontroll över din hjärthälsa idag!