Hjärt- kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor, ändå uppfattas det ofta som en “manlig” sjukdom. I det här blogginlägget går vi igenom risken för kvinnor att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, vilken roll östrogen spelar och varför klimakteriet är en viktig tidpunkt att hålla koll på sitt kolesterol och blodtryck.
Frågar man någon på stan vad kvinnor oftast dör av, svarar säkerligen många bröstcancer. I själva verket är hjärt-kärlsjukdom, framförallt hjärtinfarkt och stroke, den ledande dödsorsaken hos kvinnor världen över. Trots det är kvinnors hjärt-kärlsjukdom fortfarande underdiagnostiserad, underbehandlad och underrepresenterad i forskningen, något som lyfts fram som ett globalt folkhälsoproblem i en stor genomgång i tidskriften The Lancet [1].
Östrogenets skydd
Östrogen är inte bara ett könshormon utan påverkar i princip hela kroppen, inte minst hjärtat och blodkärlen. Före klimakteriet bidrar östrogenet bland annat till:
- En gynnsammare blodfettsprofil. Östrogen ökar leverns förmåga att rensa bort LDL-kolesterolet (det “onda” kolesterolet) ur blodet och bidrar samtidigt till högre nivåer av det skyddande HDL-kolesterolet.
- Friskare kärlväggar. Östrogenet stimulerar bildningen av kväveoxid i kärlväggen, vilket gör att blodkärlen lättare vidgar sig, och tros även dämpa inflammation och åderförkalkning i kärlen. [2]
Förenklat kan man säga att östrogenet under kvinnans fertila del av livet innebär ett skydd mot hjärt-kärlsjukdom.
Klimakteriet
Vid menopaus (sista menstruationen, i Sverige genomsnittligen vid 51-52 års ålder) sjunker östrogen nivåerna kraftigt under loppet av några år. Man har noterat en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom efter klimakteriet men det har diskuterats om det beror på stigande ålder eller om det finns hormonella orsaker.
Den frågan har besvarats av den stora amerikanska studier SWAN-studien (Study of Women’s Health Across the Nation). Där följdes över tusen kvinnor årligen med blodprover genom övergång till menopaus. Resultatet var tydligt: totalkolestero, LDL-kolesterol och apolipoprotein-B (ett mått på de “onda” kolesterolpartiklarna) steg påtagligt brant just under året kring den sista menstruationen. Mönstret kunde inte förklaras av åldrande i sig utan kopplades till själva menopausen. Andra riskfaktorer, som blodtryck och blodsocker försämrades i studien mer i takt med stigande ålder. [3]
Som om inte klimakteriet var jobbigt nog med sömnbesvär och värmevallningar, är det också en tidpunkt då blodfetterna hos många kvinnor försämras snabbare än vanligt, ofta utan att det känns eller märks. Långsiktigt sker dessutom en omfördelning av kroppsfettet till mer visceralt fett och risken för högt blodtryck och insulinresistens ökar. American Heart Association har därför i ett vetenskapligt ställningstagande pekat ut klimakteriet som ett fönster där förebyggande insatser mot hjärt-kärlsjukdom är särskilt viktiga. [4]
Tidigt klimakterium kan vara en varningsflagga
Tidpunkten för menopaus spelar också roll. I en sammanslagen analys av 15 studier med över 300 000 kvinnor, publicerad i The Lancet Public Health, jämfördes risken för hjärt-kärlsjukdom utifrån ålder vid naturlig menopaus. Kvinnor med prematur menopaus (före 40 års ålder) hade omkring 55% högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med kvinnor som kom in i klimakteriet vid 50-51 års ålder, och även menopaus i åldern 40-44 år var kopplad till en tydligt ökad risk. [5] Ju tidigare skyddet från östrogen försvinner, desto fler år hinner hjärtat och kärlen utsättas för en ogynnsam miljö.
Tidig menopaus räknas därför numera, tillsammans med graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och graviditetsdiabetes som riskförstärkande faktorer i de europeiska riktlinjerna för hjärt-kärlprevention [6]. Det är alltså information som din läkare bör väga in i bedömningen av din hjärt-kärlrisk.
Kan man inte ersätta östrogenet?
Om östrogenet skyddar kärlen, borde inte hormonbehandling efter klimakteriet förebygga hjärtinfarkt? Det kan man tro men den stora studier Women’s Health Initiative från 2002 med över 16 000 kvinnor visade att hormonbehandling hos äldre kvinnor inte minskade risken för hjärt-kärlsjukdom. Tvärtom sågs en något ökad risk för bland annat hjärthändelser och blodpropp [7].
Bilden har dock nyanserats sedan dess. Många av kvinnorna i studien var betydligt äldre än 60 år och hade passerat menopaus för många år sedan. I den randomiserade ELITE-studien bromsades exempelvis åderförkalkning (mätt i halspulsådern) av östrogenbehandling om den påbörjades inom sex år efter menopaus, men inte när behandlingen startades tio år eller mer efteråt [8].
Vad kan du själv göra?
Budskapet är egentligen positivt: den ökade risken efter klimakteriet går att göra något åt. Här är några konkreta råd:
- Mät dina blodfetter. Då blodfetterna kan försämras efter menopaus kan det vara klokt att mäta kolesterolet, blodtrycket och blodsocker i samband med klimakteriet. Har du aldrig mätt Lp(a), en ärftlig riskfaktor, räcker det ofta en gång i livet.
- Känn till din historia. Tidig menopaus, havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes höjer risken för hjärt-kärlsjukdom. Lyft det här med din läkare.
- Livsstilen spelar roll. Regelbunden fysisk aktivitet, rökstopp, medelhavskost och viktkontroll motverkar just de förändringar som klimakteriet för med sig.
- Behandling vid behov. Blodfettssänkande läkemedel såsom statiner minskar risken för hjärtinfarkt och stroke lika effektivt hos kvinnor och män. Det skydd östrogen en gång gav kan modern sjukvård i hög grad kompensera för.
Sammanfattningsvis är klimakteriet ett utmärkt tillfälle för ökad medvetenhet kring hjärt-kärlrisken som kvinna och med rätt kunskap och kontroll finns alla förutsättningar för att hjärtat ska få slå friskt i många decennier till.
Referenser
- Vogel B, Acevedo M, Appelman Y, Bairey Merz CN, Chieffo A, Figtree GA, et al. The Lancet women and cardiovascular disease Commission: reducing the global burden by 2030. Lancet. 2021;397(10292):2385–2438. doi: 10.1016/S0140-6736(21)00684-X.
- Mendelsohn ME, Karas RH. The protective effects of estrogen on the cardiovascular system. N Engl J Med. 1999;340(23):1801–11. doi: 10.1056/NEJM199906103402306.
- Matthews KA, Crawford SL, Chae CU, Everson-Rose SA, Sowers MF, Sternfeld B, et al. Are changes in cardiovascular disease risk factors in midlife women due to chronological aging or to the menopausal transition? J Am Coll Cardiol. 2009;54(25):2366–73. doi: 10.1016/j.jacc.2009.10.009.
- El Khoudary SR, Aggarwal B, Beckie TM, Hodis HN, Johnson AE, Langer RD, et al. Menopause transition and cardiovascular disease risk: implications for timing of early prevention: a scientific statement from the American Heart Association. Circulation. 2020;142(25):e506–e532. doi: 10.1161/CIR.0000000000000912.
- Zhu D, Chung HF, Dobson AJ, Pandeya N, Giles GG, Bruinsma F, et al. Age at natural menopause and risk of incident cardiovascular disease: a pooled analysis of individual patient data. Lancet Public Health. 2019;4(11):e553–e564. doi: 10.1016/S2468-2667(19)30155-0.
- Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, Carballo D, Koskinas KC, Bäck M, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur Heart J. 2021;42(34):3227–337. doi: 10.1093/eurheartj/ehab484.
- Rossouw JE, Anderson GL, Prentice RL, LaCroix AZ, Kooperberg C, Stefanick ML, et al. Risks and benefits of estrogen plus progestin in healthy postmenopausal women: principal results from the Women's Health Initiative randomized controlled trial. JAMA. 2002;288(3):321–33. doi: 10.1001/jama.288.3.321.
- Hodis HN, Mack WJ, Henderson VW, Shoupe D, Budoff MJ, Hwang-Levine J, et al. Vascular effects of early versus late postmenopausal treatment with estradiol. N Engl J Med. 2016;374(13):1221–31. doi: 10.1056/NEJMoa1505241.