Kolesterol är ett fettämne med många viktiga funktioner i kroppen. En del får vi i oss via kosten, men majoriteten tillverkas i levern. Från levern paketeras kolesterolet i olika transportpartiklar för att fraktas ut i kroppen. En av dessa partiklar kallas LDL och brukar beskrivas som det "onda" kolesterolet. Vi vet idag att höga nivåer av LDL är en av de starkaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom, däribland stroke, hjärtinfarkt och fönstertittarsjuka (benartärsjukdom).
Enstaka genetiska förändringar kan i vissa fall ge en kraftig förhöjning av kolesterolet och orsaka tillståndet familjär hyperkolesterolemi. Det drabbar ungefär 1 av 300 personer, eller uppskattningsvis 30 000 till 50 000 svenskar (siffrorna varierar något mellan olika källor). Detta är en så kallad monogen sjukdom, där en enda förändring i en gen är tillräcklig för att orsaka sjukdomen.
Betydligt vanligare är att man bär på många små genetiska variationer, vars sammanlagda effekt kan bidra till ett förhöjt kolesterol. Man brukar säga att ungefär hälften av våra LDL-nivåer styrs av genetiska faktorer och den andra hälften av livsstil.
I dagsläget finns det fyra läkemedelsgrupper som används för att sänka kolesterolet:
- Statiner, som minskar produktionen av kolesterol i levern.
- Ezetimib, som minskar upptaget av kolesterol i tarmen.
- PCSK9-hämmare, som ökar antalet LDL-receptorer på levercellernas yta, så att mer LDL kan rensas bort från blodet.
- Bempedoinsyra, som liksom statiner minskar leverns egen produktion av kolesterol.
De två sistnämnda är förhållandevis dyra och har strikta kriterier för när förskrivning är möjlig inom läkemedelsförmånen.
Vad händer i forskningen?
Just nu pågår flera forskningsprojekt som syftar till att sänka kolesterolet på lång sikt, i vissa fall mer eller mindre permanent, genom att påverka kroppens genetiska uttryck. Två huvudspår står längst fram.
Det första är så kallad gen-editering, där en teknik besläktad med CRISPR används för att göra en mycket exakt och bestående förändring i en enskild byggsten (bas) i DNA-strängen. Genom att stänga av genen PCSK9 i levern kan kroppen rensa bort mer LDL från blodet. Det mest framskridna projektet kommer från företaget Verve Therapeutics, vars kandidat VERVE-102 ges som en enda infusion. I tidiga studier (fas 1b, 2025) sänkte en engångsbehandling LDL i genomsnitt med 53 procent, och upp till 69 procent i den högsta dosgruppen, utan allvarliga behandlingsrelaterade biverkningar. Tanken är att en enda behandling ska kunna ge en varaktig effekt, istället för daglig medicinering livet ut. Liknande projekt riktar in sig på andra mål, till exempel genen ANGPTL3 och LPA-genen som styr Lp(a).
Det andra spåret är långverkande RNA-läkemedel, så kallat siRNA (litet interfererande RNA), som "tystar" specifika gener genom att bryta ned cellens budbärar-RNA innan ett protein hinner bildas. Till skillnad från gen-editering förändras inte själva DNA:t, men effekten kan ändå hålla i sig länge. Här finns redan ett godkänt läkemedel, inklisiran, som riktar in sig på PCSK9 och ges som en spruta ungefär två gånger per år. Flera nya siRNA-läkemedel utvecklas dessutom specifikt mot Lp(a), en ärftlig och svårpåverkad riskfaktor som dagens vanliga blodfettssänkare har liten effekt på. Kandidater som olpasiran, lepodisiran och zerlasiran har i studier sänkt Lp(a) med omkring 90 procent eller mer, och ges bara ett par gånger om året. De utvärderas nu i stora studier för att se om själva sänkningen även minskar antalet hjärt-kärlhändelser.
Gemensamt för dessa metoder är ambitionen att gå från livslång daglig behandling mot ett fåtal doser med långvarig effekt. Mycket återstår dock innan teknikerna kan bli aktuella i bredare klinisk användning. Större studier behöver bekräfta både att de är säkra över tid och att de faktiskt minskar risken för hjärtinfarkt och stroke, inte bara sänker värdena i ett blodprov. Fram till dess är väletablerade läkemedel tillsammans med goda levnadsvanor, och regelbunden koll på sina blodfetter, fortsatt grunden för att hålla kolesterolet i schack.
Källor
- Läkartidningen (2022). Digifysisk screening kan hitta fler med familjär hyperkolesterolemi (prevalens 1:311). https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/vardutveckling/2022/04/digifysisk-screening-kan-hitta-fler-med-familjar-hyperkolesterolemi/
- Hjärt-Lungfonden. Personer med familjär hyperkolesterolemi (uppskattning ca 50 000 i Sverige). https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-kolesterol/upptacker-fler-arftligt-forhojda-kolesterolvarden/
- Verve Therapeutics (april 2025). Positive Initial Data from the Heart-2 Phase 1b Clinical Trial of VERVE-102 (LDL-sänkning i genomsnitt 53 %, upp till 69 %). https://vervetx.gcs-web.com/news-releases/news-release-details/verve-therapeutics-announces-positive-initial-data-heart-2-phase
- TCTMD (2025). Topline Data Point to Promise for VERVE-102 Gene-Editing Therapy (VERVE-201 mot ANGPTL3, VERVE-301 mot LPA/Lp(a)). https://www.tctmd.com/news/topline-data-point-promise-verve-102-gene-editing-therapy
- Expert Opinion on Pharmacotherapy (2025). Lipoprotein(a) – treatments in development (olpasiran, lepodisiran, zerlasiran sänker Lp(a) med 80 till nära 100 %). https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/14656566.2025.2601062
- TCTMD (2025). ALPACA: Injectable siRNA Agent Safe and Effective for Lowering Lp(a) (lepodisiran, NEJM 2025). https://www.tctmd.com/news/alpaca-injectable-sirna-agent-safe-and-effective-lowering-lpa
- Journal of the American Heart Association. Harnessing RNA Interference for Cholesterol Lowering: The Bench-to-Bedside Story of Inclisiran. https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/JAHA.123.032031