Fett har dåligt rykte, och det är lätt att tänka på det som något man vill bli av med. Men allt fett är inte likadant. Vi har faktiskt två sorter i kroppen. Den ena lagrar energi, den andra bränner den. Den som bränner kallas brunt fett, och forskningen är i dag mycket intresserad av det, eftersom det verkar hänga ihop med bättre hälsa. Här förklarar vi vad brunt fett är och varför det är spännande, med enkla ord.
Två sorters fett
Det mesta fettet på kroppen är vitt fett. Det fungerar som ett skafferi. När vi äter mer än vi gör av med lagras överskottet där, som en energireserv [1].
Brunt fett gör tvärtom. I stället för att spara energi eldar det upp den och gör om den till värme [2]. Det är därför det ser brunare ut. Det är fullt av små energifabriker, som kallas mitokondrier, och de innehåller mycket järn, vilket ger den mörkare färgen. Enkelt sagt är brunt fett en liten värmepanna som håller oss varma genom att förbränna kalorier [1].
En upptäckt som förändrade bilden
Länge trodde man att bara spädbarn och djur hade brunt fett, och att det försvann när vi blev vuxna. Spädbarn har extra mycket, eftersom de inte kan huttra sig varma på egen hand.
Men 2009 kom flera studier som visade att även vuxna har kvar små mängder aktivt brunt fett [1, 3]. Det sitter framför allt högt upp på kroppen, runt halsen, nyckelbenen och axlarna. Sedan dess har forskningen kring det tagit fart ordentligt.
Kyla startar igång pannan
Det som sätter igång det bruna fettet är kyla. När vi fryser skickar nervsystemet en signal, och det bruna fettet börjar elda för att hålla oss varma [2, 4].
Det finns egentligen två sätt att bli varm i kylan. Det ena är att huttra, alltså att musklerna skakar och skapar värme. Det andra är att låta det bruna fettet jobba, vilket ger värme utan att man behöver skaka. Det är därför kalla dopp och kalla miljöer är så intressanta i det här sammanhanget: de väcker den inre värmepannan [4]. Det förklarar också en del av varför vinterbadare tycks ha ett annat värmesystem än andra.
Vem har mest brunt fett?
Alla har inte lika mycket. Studier visar att man oftare hittar aktivt brunt fett hos personer som är smalare, yngre och hos kvinnor, samt hos dem som lever där det är kallt ute [5]. Ju äldre och ju tyngre man blir, desto mindre aktivt brunt fett brukar man ha.
Det här är förstås en av anledningarna till att forskare hoppas att man ska kunna använda brunt fett för att förbättra hälsan.
Kopplingen till hälsan
Det verkligt intressanta kom när forskare kunde titta på väldigt många människor. I en stor studie från 2021 gick man igenom bilder från över 50 000 personer och delade in dem efter om de hade synligt brunt fett eller inte [6].
De som hade brunt fett hade tydligt lägre förekomst av flera vanliga sjukdomar, bland annat typ 2-diabetes, högt blodtryck, kranskärlssjukdom och hjärtsvikt [6]. Kopplingen fanns kvar även när man tog hänsyn till vikt, vilket tyder på att det bruna fettet gör något gott i sig, inte bara att smala personer råkar vara friskare [6, 7]. En förklaring är att aktivt brunt fett verkar hjälpa kroppen att hålla ordning på blodsockret och blodfetterna [7].
Kan man bygga upp sitt bruna fett?
Ja, i viss mån. Om man vänjer kroppen vid kyla under en period, till exempel genom att regelbundet vistas i svalare miljöer, kan mängden aktivt brunt fett öka [8]. I studier på personer med typ 2-diabetes har några veckors regelbunden kylträning till och med förbättrat hur kroppen tar upp socker [9].
Det är inte bara kyla som spelar in. Även maten påverkar. Kroppen alstrar lite extra värme efter en måltid, och vissa ämnen, som capsaicin i stark chili och katechiner i grönt te, kan ge det bruna fettet en liten knuff [4].
En nykter påminnelse
Det är lätt att bli förälskad i tanken på ett fett som magiskt bränner bort kalorier, men några saker är värda att komma ihåg. Mängden aktivt brunt fett hos vuxna är liten, och det ligger vilande större delen av tiden [10]. Kopplingen mellan brunt fett och god hälsa är dessutom just en koppling, inte ett bevis på att det ena orsakar det andra [6].
Och även om kyla väcker det bruna fettet, är långvarig och hård kyla inte gratis. Den kan bland annat höja blodtrycket, så mer kyla är inte automatiskt bättre [10]. Brunt fett är alltså ingen genväg, utan en pusselbit i en frisk livsstil.
Brunt fett är kroppens egen värmepanna. Till skillnad från det vita fettet, som lagrar energi, bränner det bruna fettet energi för att skapa värme, framför allt när vi fryser. Personer med mer aktivt brunt fett verkar ha lägre risk för flera vanliga sjukdomar, och det går delvis att väcka genom kyla och vissa vanor.
Forskningen är fortfarande ung, och brunt fett är ingen mirakelkur. Men det är en fascinerande påminnelse om att en del av kroppens fett faktiskt jobbar för oss, inte emot oss.
Referenser
- Cypess AM, Lehman S, Williams G, m.fl. Identification and importance of brown adipose tissue in adult humans. New England Journal of Medicine. 2009;360(15):1509-1517.
- Brown adipose tissue: activation and metabolism in humans. PMC / Endocrinology and Metabolism. 2023. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10164504/
- Virtanen KA, Lidell ME, Orava J, m.fl. Functional brown adipose tissue in healthy adults. New England Journal of Medicine. 2009;360(15):1518-1525.
- Brown adipose tissue: activation and metabolism in humans (översikt om kyla, nervsystem och kost). Se referens 2.
- Brown adipose tissue is associated with improved cardiometabolic health (bakgrund om vilka som har mer brunt fett). bioRxiv / Nature Medicine. https://www.nature.com/articles/s41591-020-1126-7
- Becher T, Palanisamy S, Kramer DJ, m.fl. Brown adipose tissue is associated with cardiometabolic health. Nature Medicine. 2021;27:58-65. https://doi.org/10.1038/s41591-020-1126-7
- Wibmer AG, Becher T, Eljalby M, m.fl. Brown fat is associated with healthier body fat distribution and metabolic benefits independent of regional adiposity. Cell Reports Medicine. 2021;2(7):100332.
- van der Lans AAJJ, Hoeks J, Brans B, m.fl. Cold acclimation recruits human brown fat and increases nonshivering thermogenesis. Journal of Clinical Investigation. 2013;123(8):3395-3403.
- Hanssen MJW, Hoeks J, Brans B, m.fl. Short-term cold acclimation improves insulin sensitivity in patients with type 2 diabetes mellitus. Nature Medicine. 2015;21:863-865.
- The role and regulatory mechanism of brown adipose tissue activation (om vilande brunt fett och nackdelar med långvarig kyla). PMC. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9408971/
Detta inlägg är av allmänt informerande karaktär och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning.