Vad händer i kroppen?
Hjärtat är en muskel som försörjs med syre via kranskärlen på hjärtats utsida. När kranskärlen är friska kan blodflödet öka många gånger om vid ansträngning. Om ett kärl är förträngt av plack, ansamlingar av kolesterol, inflammationsceller och kalk i kärlväggen, räcker flödet i vila men inte när hjärtat arbetar hårdare. Syrebristen ger smärta, ungefär som en kramp i benet vid löpning. När belastningen minskar återgår flödet till det tillräckliga och smärtan släpper.
Detta är stabil kärlkramp: förutsägbar, ansträngningsutlöst, övergående. Instabil kärlkramp är något annat. Då har ett plack spruckit och en blodpropp håller på att bildas. Smärtan kommer i vila, blir tätare eller starkare än tidigare, eller uppträder för första gången. Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt är delar av samma akuta förlopp och kräver akutsjukvård.
Symtom
Typiska besvär vid stabil kärlkramp är tryck, tyngd, åtstramning eller brännande känsla mitt i bröstet, ibland beskrivet som ett band runt bröstet. Smärtan kan stråla ut till vänster arm, båda armarna, hals, käke, rygg eller övre delen av magen. Andfåddhet som kommer snabbare än förväntat vid ansträngning är också vanligt. Besvären utlöses av fysisk ansträngning, kyla, stor måltid eller psykisk stress, och de går över inom 1 till 10 minuter i vila.
Kvinnor, äldre och personer med diabetes har oftare mindre typiska symtom. Det kan röra sig om andfåddhet, uttalad trötthet, illamående, obehag i övre magen eller enbart smärta i käke eller rygg. Det gör att kärlkramp hos dessa grupper ibland upptäcks sent.
När ska du söka akut?
Ring 112 direkt om du har bröstsmärta eller tryck som varar mer än 15 minuter i vila. Ring också om bröstsmärtan kommer tillsammans med kallsvett, illamående, andnöd eller yrsel. Kontakta 112 om besvären är starkare, tätare eller kommer vid lägre ansträngning än du är van vid, eller om kärlkrampen inte släpper med den akutmedicin du eventuellt har.
Vänta inte på att det ska gå över och kör inte själv till sjukhus. Vid hjärtinfarkt räknas tiden till behandling i minuter.
Orsaker och riskfaktorer
Den dominerande orsaken till kärlkramp är åderförfettning i kranskärlen. Processen börjar decennier innan symtomen och drivs av faktorer som går att påverka. Högt LDL kolesterol och andra blodfettsrubbningar, inklusive förhöjt lipoprotein(a), är centrala. Högt blodtryck, rökning, diabetes och insulinresistens, bukfetma och fysisk inaktivitet, samt kronisk njursjukdom, bidrar alla.
Ärftlighet spelar in. Hjärtinfarkt eller kärlkramp hos en förälder eller ett syskon före 55 års ålder för män respektive 65 för kvinnor fördubblar ungefär risken. Ovanligare orsaker till kärlkramp är kramp i själva kranskärlet, så kallad vasospasm, och sjukdom i hjärtats minsta kärl, mikrovaskulär kärlkramp, som är vanligare hos kvinnor och kan ge typiska besvär trots normala kranskärl vid röntgen.
Så utreds kärlkramp
Utredningen syftar till att svara på två frågor: beror besvären på kranskärlen, och hur stor är risken för hjärtinfarkt?
Det börjar med samtal och undersökning. Läkaren frågar om hur besvären känns, vad som utlöser dem, hur länge de varar och om det finns ärftlighet. Blodtryck, puls, vikt och hjärt och lungljud undersöks.
Blodprov tas för att mäta blodfetter, blodsocker eller HbA1c, njurfunktion, blodvärde och sköldkörtelprov. Vid akuta besvär tas troponin, ett protein som läcker ut vid skada på hjärtmuskeln.
EKG i vila kan visa tecken på tidigare infarkt eller syrebrist, men är ofta normalt vid stabil kärlkramp.
Arbetsprov innebär att EKG registreras medan du cyklar med stigande belastning. Förändringar under ansträngning talar för kärlkramp.
Datortomografi av kranskärlen, CT koronarangiografi, ger en bild av kranskärlen utan ingrepp och kan både utesluta och påvisa förträngningar. Enligt de europeiska riktlinjerna är det ofta förstahandsundersökning vid misstänkt stabil kärlkramp.
Kranskärlsröntgen, koronarangiografi, innebär att kontrast sprutas in i kranskärlen via en tunn slang från handleden eller ljumsken. Det görs när förträngningar behöver bedömas närmare eller behandlas.
Andra undersökningar som kan bli aktuella är ultraljud av hjärtat, stressekokardiografi och myokardscintigrafi.
Behandling i stora drag
Behandlingen har två mål: lindra besvären och minska risken för hjärtinfarkt. Det första sker med läkemedel som minskar hjärtats syrebehov eller vidgar kärlen, ibland som snabbverkande medel att ta vid anfall. Det andra sker med läkemedel som sänker LDL kolesterolet, förebygger blodproppar och sänker blodtrycket, i kombination med rökstopp, fysisk aktivitet och kost. Vid uttalade förträngningar kan ballongvidgning med stent eller kranskärlsoperation, bypass, bli aktuell. Vilken behandling som passar avgörs individuellt tillsammans med läkare.
Vanliga frågor
Kan man ha kärlkramp utan att ha ont i bröstet? Ja. Andfåddhet, trötthet, obehag i käke, rygg eller mage och illamående kan vara de enda symtomen, särskilt hos kvinnor, äldre och personer med diabetes.
Är kärlkramp samma sak som hjärtinfarkt? Nej. Vid kärlkramp är syrebristen tillfällig och hjärtmuskeln tar inte skada. Vid hjärtinfarkt är kärlet helt eller nästan helt tilltäppt och muskelceller dör. Instabil kärlkramp är ett förstadium som ska behandlas som akut.
Kan kärlkramp gå över av sig själv? Anfallet går över i vila, men den underliggande åderförfettningen försvinner inte. Utan behandling fortsätter förträngningarna att växa.
Får jag träna om jag har kärlkramp? I regel ja, och regelbunden motion är en del av behandlingen. Träningen ska anpassas efter utredningens resultat och ske i samråd med läkare, ofta med start i hjärtrehabilitering.
Källor
- Vrints C, Andreotti F, Koskinas KC, et al. 2024 ESC Guidelines for the management of chronic coronary syndromes. Eur Heart J 2024;45:3415–3537.
- Byrne RA, Rossello X, Coughlan JJ, et al. 2023 ESC Guidelines for the management of acute coronary syndromes. Eur Heart J 2023;44:3720–3826.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. 2018, uppdaterade 2021.
- Visseren FLJ, Mach F, Smulders YM, et al. 2021 ESC Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice. Eur Heart J 2021;42:3227–3337.
- 1177 Vårdguiden. Kärlkramp.
Texten är allmän hälsoinformation och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning. Vid akuta bröstsmärtor, ring 112. Frågor eller synpunkter: info@kolesterolkliniken.se.