[object Object]
I kaffebönor finns två fettlösliga ämnen som kallas diterpener: kafestol och kahweol. De urlakas till drycken under bryggningen, och det upptäcktes på 1990-talet att det är just de här ämnena som höjer kolesterolvärdena vid ofiltrerat kaffe. [1]
Effekten är inte försumbar. En metaanalys av randomiserade studier visade att sex koppar kokkaffe dagligen höjer LDL-kolesterolet, det så kallade onda kolesterolet, med omkring 0,40 mmol/L. Det motsvarar en ökning på drygt tio procent. [1]
Viktigt att notera: det handlar inte om koffeinet. Koffeinfritt kaffe skyddar alltså inte, eftersom det är oljorna och inte koffeinet som är förklaringen.
[object Object]
Ett pappersfilter fångar upp de här fettlösliga ämnena mycket effektivt. Bryggkaffe som passerat ett pappersfilter innehåller därför obetydliga nivåer och påverkar i praktiken inte plasmakolesterolet. [2] Ofiltrerat kaffe, som kokkaffe, gör det däremot.
De nordiska näringsrekommendationerna speglar detta: rådet är att i första hand välja filtrerat kaffe och begränsa intaget av ofiltrerat. Konkret innebär det att kokkaffe och presskaffe bör begränsas, medan bryggkaffe och snabbkaffe är hälsosammare val. [1]
Grovt sett ser rangordningen ut så här, räknat per kopp:
[object Object]
Kokkaffe -> Högst
Maskinkaffe från arbetsplatsautomat -> Höga nivåer
Presskaffe och perkulatorkaffe -> Måttliga till höga
Espresso -> Varierar kraftigt
Bryggkaffe med pappersfilter -> Mycket låga
Snabbkaffe -> Mycket låga
[object Object]
Här kommer studien som fick många att höja på ögonbrynen. Forskare från Uppsala universitet och Chalmers analyserade under 2024 kaffet från fjorton kaffeautomater i fikarum på Akademiska sjukhuset, Falu lasarett och två vårdcentraler. Det hade aldrig gjorts tidigare. [1][3]
Resultatet: kaffet från samtliga bryggmaskiner innehöll kafestol och kahweol i nivåer som låg betydligt högre än i vanligt bryggkaffe. Flertalet av proverna hade till och med högre koncentrationer än presskaffe och perkulatorkaffe, men lägre än kokkaffe. [1] Nivåerna varierade dessutom kraftigt både mellan maskiner och mellan provtillfällen. [3]
Namnet lurar alltså. En maskin som kallas bryggmaskin behöver inte filtrera som en vanlig kaffebryggare gör. Forskarna tolkar filtrets beskaffenhet som den avgörande faktorn. [2]
Hur mycket spelar det roll? Forskarna gjorde en uppskattning: om en person dricker tre koppar maskinkaffe på jobbet fem dagar i veckan skulle effekten på LDL kunna motsvara omkring 0,58 mmol/L. De understryker dock själva att den siffran sannolikt är en överskattning, och att det behövs studier på försökspersoner för att veta säkert. [1]
Ett annat oväntat fynd var espresso, där nivåerna varierade stort mellan proverna på ett sätt som forskarna i dagsläget inte kan förklara. [1]
[object Object]
Poängen är inte att sluta dricka kaffe, utan att välja bryggmetod med öppna ögon. Några konkreta saker:
• Använd pappersfilter hemma. En vanlig kaffebryggare filtrerar bort nästan allt. Det är den enskilt viktigaste åtgärden.
• Snabbkaffe är ett fullgott alternativ om du vill hålla nere nivåerna. [1]
• Begränsa kokkaffe och presskaffe. Särskilt om du dricker många koppar dagligen.
• Var uppmärksam på jobbkaffet. Om du dricker flera koppar automatkaffe varje arbetsdag är det den vanan som troligen bidrar mest. Ett alternativ är att ta med eget bryggkaffe eller snabbkaffe.
• Tygfilter är bättre än inget filter, men sämre än papper. När forskarna filtrerade kokkaffe genom tyg sjönk nivåerna tydligt, men de låg fortfarande högre än efter pappersfilter. [1]
• Espresso i måttliga mängder. Volymen per kopp är liten, men nivåerna varierar, så många espresso dagligen kan bidra mer än man tror.
[object Object]
För den som dricker en kopp om dagen är det här knappast avgörande. Effekten blir relevant först vid regelbunden och riklig konsumtion av ofiltrerat kaffe, och den blir viktigare ju högre din utgångsrisk är. Det gäller särskilt om du redan har förhöjt LDL-kolesterol, ärftlighet för tidig hjärt-kärlsjukdom, eller känd hjärt-kärlsjukdom.
En norsk studie har visat högre kolesterolnivåer och högre kardiovaskulär dödlighet hos personer som regelbundet dricker kokkaffe jämfört med bryggkaffe. [1] Att byta bryggmetod är samtidigt en av de enklaste livsstilsförändringar som finns. Den kostar ingenting, kräver ingen disciplin, och du behöver inte ge upp kaffet.
[object Object]
Om du dricker mycket ofiltrerat kaffe och är nyfiken på om det syns i blodet är svaret enkelt att få. Ett lipidprov visar ditt LDL-kolesterol, och tillsammans med en läkare kan du gå igenom vad värdet betyder i din situation, och vilka faktorer som är värda att ändra på.
Nämn gärna dina kaffevanor vid läkarsamtalet. Det är en detalj som sällan efterfrågas, men som ibland förklarar en del av bilden.
[object Object]
1. Iggman D. Varierande nivåer av kolesterolhöjande diterpener i maskinkaffe på arbetsplatser. Nutritionsfakta.se, 2025-05-18. nutritionsfakta.se
2. Läkartidningen. Kaffe på sjukhus och vårdcentraler innehöll kolesterolhöjande ämnen. lakartidningen.se
3. Uppsala universitet. Kolesterolhöjande ämnen i maskinkaffet på jobbet. Pressmeddelande 2025-03-13. uu.se
4. Orrje E, Fristedt R, Rosqvist F, Landberg R, Iggman D. Cafestol and kahweol concentrations in workplace machine coffee compared with conventional brewing methods. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2025.
5. Schoeneck M, Iggman D. The effects of foods on LDL cholesterol levels: A systematic review. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2021;31(5):1325-1338.
6. Tverdal A, Selmer R, Cohen JM, et al. Coffee consumption and mortality from cardiovascular diseases and total mortality: Does the brewing method matter? Eur J Prev Cardiol. 2020;27:1986-93.